Rapport från inventering av fornlämning i Julåsen, Borgsjö socken, Ånge kommun 6926045,1500256 RAÄ 128

Inventeringen utförd av Lars Karlsson och Jan Olof Elfven i juni 2005

Bakgrund

Julåsen befolkades troligen första gången på 1620 talet av Tomas Olofsson, även kallad Lång Tomas. Lång Tomas var en av dom finnar som invandrade till området under 1600 talets första hälft. Lång Tomas gjorde sej känd som en "oroliger man", dvs att han flyttade runt väldigt mycket i socknen innan han tillslut slog sej ner på Julåsen. Dom kända platserna är Lill Naggen, Åcksjön, Råsjö, Skecktjärn och till sist Julåsen.

Området som inventerats är den markerade rutan ca 1 km väster om  Nedergårdarna i Julåsens nuvarande by. Ytan som inventerats är ca 300x150 m. Området är  påverkat av skogsbruk i modern tid.

Enl. Ivan Johnssons bok om finnbosättningarna i södra delen av Borgsjö socken ska det vara här som Lång Tomas bosatte sej.

 

En stor mängd odlingsrösen har påträffats.

Inom en yta på ca 120x80 m påträffades ett 40 tal odlingsrösen. Alla väldigt nära varandra. Utanför området finns endast ett fåtal rösen. Rösenas koordinater är tagna med gps, med en noggrannhet på ca 10m, varför man får ta placeringen därefter

 
Dom allra flesta odlingsrösena är väldigt små. Endast någon meter stora och ofta väldigt låga. Rösena är väldigt tätt placerade. Utanför området på bilden ovan finns knappt några alls.
Två rösen efter eldstäder har hittats. Båda innehåller skörbränd sten. Röset på bilden är ca 3,8x3,2 m, höjden uppskattas vara ca 130-140 cm högt. Några övriga rester av byggnader, förutom två möjliga källare har vi inte hittat. Möjligen har vi att göra med samma fenomen som i Råsjö, att man har tagit med sej husen när man flyttade härifrån fram till nuvarande byn.
Eldstadsröse nr 2. Två präktiga granar växer på röset
Förutom dom två ”spisrösena” som hittats, finns det ytterligare ett intressant röse i området. Röset består egentligen av två rösen, liggandes kant i kant mot varandra och rektangulära till formen.

Anledningen till att röset är intressant är att det finns ett, i stort sett likadant röse i Råsjö, ca 1 mil sv om Julåsen. Röset i Råsjö har genom arkeologiska utgrävningar  visat sej med stor sannolikhet vara spisrösen. Har vi ett likadant i Julåsen?
Någon djupare inventering är inte gjord. Rösena ser ut att vara påverkade i sen tid. Det högra röset har en massa växtlighet.
För Julåsens del omtalas två lösfinnar i samband med Lång Tomas vistelse här. Kan det vara anledningen till att det finns flera spisrösen, eller är det spåren efter bostadshuset, rian och bastun vi har här?