Arkeologerna går på djupet
Nu börjar det att bli ordning igen. Morgonbrasan tändes men ingen hade tid att sätta sej och mysa en stund. Alla kastade sej över sina arbetsuppgifter och jag fick sköta eldningen själv. kanske det beror på att jag har glömt kaffepannan hemma.

Det har slutat regna, men nu blåser det i stället. Som tur är skyddar skogen oss en aning, för på eftermiddagen vrider sej vinden och det blir kallare
Ola och tjejerna kastade sej över metalldetektorn för att söka av området. Vissa kanske tycker att det är lite fusk, men vi lider hårt av tidsbrist, och behöver all hjälp vi kan få.
Vi har ett stenröse i nedre delen av området som vi intresserar oss för. Här ligger ganska mycket skörbränd sten ett tecken som tyder på att det har varit ordentligt varmt kring stenarna. Men vad har det varit för något?? Är stenarna ditkastade eller...
Kan det ha varit en del i en eldstad?? Då har vi i så fall två här nere också. Vi har dock inte hittat mer än dom skörbrända stenarna och några små bitar av bränd lera och kol.
Ola, som är chef, har varit på kurs och lärt sej att man ska alltid bära omkring på något, helst nåt papper, så ser det ut som man gör något. Och eftersom han ofta bär omkring på stora papper, så måste det betyda att han uträttar något stort...
Tjejerna har jag skrivit om men inte presenterat.
Pia Wästerlid (tv) skåning från Bollnäs, pluggar arkeologi på distans.
Josefina Andersson från Säter i Dalarna är landskapsvetare och har redan lärt oss vad som växer i stenhögarna. Två härliga tjejer som har en beundransvärd uthållighet vid sållen (och med Ola och mej) Två mycket bra grävkompisar visar det sej vara, med många roliga inlägg i debatten
Josefina vid sållen
Pia vid sållen
Tur att flitens lampa lyser för annars skulle det vara för dåligt ljus för att fota här nere i skogen
Besök får vi också. Här är det dagbladets reporter Micke Engström som besöker oss för fjärde året i rad. Nu har han till och med lärt sej att man ska ha gummistövlar på fötterna. Josefina visar upp knappen som hon hittade i går
Försökte att fota Pias rynkor (skrattrynkor) men dom syns inte på bilden, trots att hon skrattar hela tiden.
Det mesta av området är översållat med sten. Förmodligen har man kastat ner den från åkern. Under all sten hoppas vi kunna hitta tecken på någon sorts golv..
 
Här har Ola lagt ner ett jättejobb med att få bort all sten. Som ni ser finns det fortfarande mycket och stora stenar kvar längst upp. Dom ska också bort så småningom
Tjejernas idoghet betalar sej så småningom. Pias benbit...
....och Josefinas tand hittar dom vid röset längst ner
Ola hittar några benbitar i stenpackningen
Dagen har varit fylld av hårt arbete.Det börjar kännas i axlar och rygg att det är ett år sen sist. Få fynd gör att man känner sej en aning frustrerad. Men allt har gått ut på att få fram markskiktet under stenarna, så resultatet får vi förhoppningsvis se i morgon.

I morgon blir det ingen uppdatering av hemsidan för då ska vi...(ja gissa det ni)