Gammelbodarna är troligen Näsets första fäbodar. Området utbreder sej på norra sidan Täljeån, från bron till holmen, på en sträcka av ca 1,5 km. Redan i mitten av 1700 talet omnämns området som "gamla fäbodar" vilket kan tyda på avsevärd ålder. Man använde då vallarna som s.k hemfäbodar, vilket innebar att man började fäbodsäsongen i dessa, därefter flyttade man under högsommaren till sina "långfäbodar", som kunde ligga mer än 1 mil från byn, för att under sensommar och höst återvända till sina hemfäbodar. Detta för att få skogsbetet att räcka till, för alla kreatur som man hade.

I början av 1800 talet börjar området att få fast befolkning i form av upptagna torpställen och en mindre del av marken uppodlades även till åker. Sammantaget har det funnits  ett tiotal torpställen i området.

Sågplats, kvarnar och en vadmalsstamp har funnits i Täljeån inom området.

Ett hälsohem har det också funnits dit det kom folk från hela landet för att "dricka brunn" i slutet av 1800 talet.

I dag utgör området kring Rune Backmans fastighet ett vackert naturvårdsområde som visar på hur gamla tidersängar kunde se ut.

Området sköts i dag genom länsstyrelsens försorg

Ladornas utseende, med endast en liten dörr på gaveln, visar också på områdets gamla prägel

En gammal smedja har också bevarats och restaurerats