Gamla byggnader

Många mycket gamla byggnader har gått till förgängelsen för länge sedan.
Näsets äldsta bevarade byggnader torde vara två häbberen från slutet av 1700 talet (Ångströms och Magnussons). I vissa skrifter omtalas att några av bostadshusen på Näset skulle härröra från 1600 talet. Detta är förmodligen bara delvis sant, så till vida att vissa  delar i husen kan vara så gamla, men i dess nuvarande form är byggnaderna förmodligen inte äldre än 1800 tal.
 Den byggnad som oftast är bäst bevarad är häbberen.
Häbberen placerades en bit från själva gårdsplanen för att klara eventuella eldsvådor. Häbberet var dåtidens skafferi och skattkammare. Här förvarades förutom mat i olika former också kläder och viktiga handlingar. Häbberet användes ända in i våra dagar som bl.a. sädesmagasin och har därför inte rivits av sina ägare (Ångströms häbbere)
Häbberet byggdes upp ovanför en ram så att man fick ett ordentligt utrymme under häbberet och det har gjort att golvet inte har ruttnat
 Under golvet brukar häbberet vara försett med en "mushylla". den bestod av en kluven stock med den platta sidan neråt. Den tillsammans med den koniskt formade stolpen under förhindrade att råttor kunde ta sej in och förstöra det som fanns inuti
Att datera gamla byggnader är ganska vanskligt. Många är ombyggda och ofta använde man sej av virke från äldre byggnader när man byggde nya. Man måste ofta göra en samlad bedömning av hela byggnaden för att vara någorlunda säker.
Vi ska nu titta på några fler exempel från Ångströms häbbere

Ofta kan man hitta ett årtal inristat någon stans. I vårt fall är året 1792
Små dörrar och kort takutsprång (se vindskivorna) kan tyda på att byggnaden är gammal.
Man kan också göra en årsringsdatering av virket. Man tar borrkärnor ur flera stockar och skickar till ett laboratorium. Dom kan då med hjälp av årsringarna se vilket år och vilken årstid stockarna är fällda. Den metoden kan vara bra att ta till om man misstänker att virket återanvänts.
Knutarnas utformning brukar också kunna ge en vägledning. En lång "hals" på stockens ytterände mot nästa stock kan tyda på hög ålder. Uthuggningen i själva knuten kan också hjälpa till vid bedömningen
Nyckelbleck, gångjärn och andra smådetaljer bidrar till helhetsintrycket, men kan också hjälpa till att luras. Dessa detaljer var gjorda av järn och kan ha återanvänts och alltså vara mycket äldre än resten av byggnaden
Den här låstypen finns på flera häbberen på Näset.  Det är oklart hur gammal den kan vara.
Varje stockvarv på häbberet är märkt. Det tyder på att häbberet är flyttat någon gång. I just detta fall är häbberet med tillhörande fastighet flyttat vid laga skiftet 1837. Det var Abraham Gulliksson på Västernäset nr 1 som då ägde fastigheten. Tidigare var Abrahams tomtplats belägen på lägden  nedanför  nuvarande Rehnbergs, och där någon stans timrades troligen häbberet upp första gången.
Inne i häbberet finns också spännande byggnadsdetaljer, bl.a. den här stegen, som dock inte säger så mycket om åldern.

 
Här kan man se uthuggningen i väggen för sädesbingen. Bräderna är inte fastspikade utan intvingade i skåran
I en annan byggnad hittar vi den här målningen. texten lyder:
"Bonden Johan Nordvall hustrun Lisa Söderström
Målatt år 1847
av HES HHS Rättvik. (s.k. "Rättviksmålare")
Texten är troligen målad direkt på stocken. Det är oklart vad dom målade, om det bara var skylten eller om dom gjorde vägg eller takmålningar i huset.
Texten visar i alla fall att byggnaden fanns 1847
(Johan Nordvall var den andre som flyttade sin fastighet i samband med laga skiftet 1837)

bland blir man ordentligt lurad......
Den här vedboden i Tälje är byggd under senare delen av 1900 talet och väcker vid första anblicken inget som helst intresse. En helt vanlig modernare vedbod.
Men på baksidan finns en dörr till ett litet utrymme som har dom här gångjärnen. Gissa när modellen användes?
Jo på 1600 talet. Vi vet naturligtvis inte exakt hur gamla dom här är, men att dom är handsmidda och väldigt gamla råder väl ingen tvekan om.
 Modellen kallas bockhornsmodell och användes på byggnadsbeslag av olika sorter på den tiden.
Att gårdstomten var bebyggd vid mitten av 1700 talet verifieras av gamla kartor.
 
Tycker du att det är spännande med gamla byggnader. Då ska du läsa boken "100 knutar i Ånge kommun" av Maud Wedin och Roland Tiger. Den beskriver på ett lättfattligt sätt  många gamla byggnader i vår kommun